Det Nya Landets födelse

"Det Nya Landet" verkar tilltala folk i både norr och söder. Den gångna veckan var vår billboardhit till låt den femtonde mest spelade i alla studentradiostationer i Sverige. Från Lund till Piteå. Kul!

Eftersom den här bloggen ska bjuda på behind the scenes-material från Hökartorget tänkte jag nu berätta hur låten skrevs. Ungefär som ett slags hitlåtens historia i miniformat alltså (har du inte sett det SVT-programmet måste du kolla, särskilt avsnittet om Flaming Lips låt Do You Realize??, fantastisk tv).

Första embryot till låten kom till under en vanlig fredagskväll. Fåglarna sjöng säkert utanför mitt fönster, men det hörde jag inte, eftersom fönstren var stängda. Jag hade bra fönster i den lägenheten. Dubbelglas, isolerade. Man hörde inte ett skit vad som hände i omvärlden. Nåväl, nog om mina fönster nu.

Det här utspelar sig på den tiden jag andrahandshyrde i Lunden, Göteborg (Glenn Hysén-land, jag stod bredvid honom i en pissoar på en lokal pub en gång, ursäkta sidospåret igen), och brats-grannarna ovanför mig hade fest. Ofta. Gärna på fredagskvällar. Den här kvällen var inget undantag. Jag var ensam, kände mig ensam och grävde ner mig i den ensamma känslan.

Började i denna ensamhet nynna på en melodi med en tillhörande textrad om att "det är fest i våningen ovanför, och dom säger sånt som jag aldrig hör", men kände att det blev lite väl ytligt att skriva en låt om en fest man inte är på, och begravde musiken i mit eget huvud. Men typ ett år senare, då jag flyttat hem från blåshålet Lilla London, så dök melodislingan upp i skallen igen. Det här var under september 2010, precis efter valet. En ny text kom till och festfraserna byttes ut mot rader om en septembernatt man inte gillar. Fönstren ställdes öppna (för man vill ju höra vad som händer omkring en, inte sant?) och det blåste kallt. Med stor hjälp av the rest of the Hooker-square sattes låten ihop till den lilla dänga du idag kan höra från Lund till Piteå.

Det här inlägget blev alldeles för långt, känner jag (som Glenn Hysén skulle sagt, höhö), men nu vet du förhoppningsvis lite mer än du visste innan. / Martin E